Vad är Slöjd? Föreläsning

Projektet Beredskap bygdegård innehåller tre delar: beredskap, bygdegården som plats och möteslokal och slöjd som metod.

Vid de tre tillfällen som vi träffas i Sjösala så kommer vi att kretsa kring dessa ämnen och förhoppningsvis bli både klokare och mer beredda på olika senarior som vi kan hamna i som människa och samhälle. Men vad är egentligen slöjd? Vid första tillfället hade många av deltagarna en väldigt hög och sammanlagt bred slöjdkompetens (något som inte behövs för att vara med i projektet, även den intresserade nybörjaren är välkommen). Eftersom vi alla som har gått i skola i Sverige har blivit undervisade i slöjd, och många har det som fritidsintresse så är det inte ovanligt i Sverige att man har den "handlingsberedskap" som är utskrivet i kursplanen i slöjd i grundskolan. Ändå kan det ibland vara svårt att ringa in vad detta område innefattar.

Under första träffen i Beredskap bygdegård så höll Mia Lindgren en föreläsning om hur man kan se på slöjd ur olika perspektiv. Man kan så klart se det som olika tekniker som stickning, täljning, krokning, smide osv. och ringa in dem genom att säga att de tekniker som vi räknar till slöjd ofta är lågteknologiska och kräver enkla verktyg och material som vi ofta lätt förstår var de kommer från: ull, lin, trä, näver och kanske myrmalm.

Varje berättelse behöver en början och starten på berättelsen om slöjden kan se olika ut beroende på vad syftet är. Kanske startar man med det krokvuxna trädet där människor har sett ett ämne till en slev eller en konsol, för att kroken gör träet starkare. Människans påhittighet helt enkelt, eller förmåga att se det som ännu inte finns.

Eller så startar man i 1800-talets samhällsomvandling där slöjd mot slutet av seklet började definieras som ett eget ämne. Något som var i motstånd mot moderniteten och dess industriella produktionsformer och stod för idéer om landsbygd, småskalighet och tradition. Samtidigt var idén om slöjd en del av det moderna projektet genom dåtidens stora intresset för att bevara historia och traditioner som man såg som hotat i den nya urbaniteten. Slöjd blev inte bara en produktionsform utan rymde också ideologi

Under 1900- och 2000-talet har vi slöjdat av en mängd olika anledningar. Inte bara av behov användbara saker. Dessa kan beskrivas i sju sorters slöjd:

Kulturhistorisk slöjd

Det är ibland svårt att prata om slöjd utan att relatera till kulturhistoria. Många har under de senaste 150 åren varit mycket intresserade av tidigare generationers slöjd och använt detta för att både återskapa eller inspireras till att skapa nytt. I arkiv så som Hemslöjdens arkiv på digitaltmuseum.se hittar vi inventeringar av olika slöjdtekniker och föremål som blir en del av hur vi kan bruka historia idag.

Bildande slöjd

Sverige har en lång historia av skolundervisning i slöjd och var under 1800-talet världsberömda för den slöjdlärarutbildning som fanns på Nääs i Lerums kommun. Det finns fortfarande en övertygelse om att barn övar upp sin "handlingsberedskap och stärker tilltron till den egna förmågan att hantera olika praktiska problem i vardagen" genom att öva på slöjd i skolan. (Citat från Kursplan - Slöjd)

Social slöjd 

- Vi träffas i studiecirklar, syjuntor och kurser för att både lära oss saker i grupp men också umgås samtidigt som vi gör praktiska saker med händer. Ibland kan vissa tekniker kräva att man är fler än en, men ofta träffas vi för att det är trevligare att slöjda tillsammans.

Självförverkligande slöjd

Att använda våra kreativa förmågor gör ofta att vi mår bra. Många använder slöjd som något hälsobringande, medvetet eller omedvetet. Slöjd kan också användas terapeutiskt så som det gjorts i arbetsterapi. Att få bekräftelse för sitt skapande på marknader eller utställningar kan också vara en del i den självförverkligande aspekten av slöjd.

Politisk slöjd

Slöjd har används av olika ideologiska orsaker. Från William Morris tidiga socialistiska tankar om att skapandet och hantverket var ett motstånd mot kapitalismens avhumanisering och förfulning och att skönhet är en demokratisk fråga, till nationalromantiken där traditioner skapade en känsla för fosterlandet som kunde bidra till att hindra emigrationen av den unga arbetskraften. I samtiden handlar mycket av den politiska slöjden om mikromotstånd mot kommersialism och kapitalism eller om miljöfrågor.

Religiös slöjd

Slöjdande kan användas som en förlängning eller ett förkroppsligande av ett religiöst utövande, så som kyrkors syföreningar där gemenskap samsas med välgörenhet, eller den amerikanska Shaker-rörelsen vars avskalade estetik i form av stegestolar och pinnlister fortfarande inspirerar nya träslöjdsutövare.

Praktisk slöjd

Den mest ursprungliga formen av slöjd kanske är den som gjorts av praktiska skäl, och det lever så klart kvar i nutiden. Att behöva ett föremål och göra det själv med de material, verktyg och kunskaper som finns till hands är väl slöjden i ett nötskal. Eller att laga och reparera det som gått sönder, oavsett om det är en stickad socka, julljusstaken eller kökskniven som behöver vässas. Den praktiska kompetensen är vardaglig men också en beredskap inför framtida tider och situationer som vi inte vet något om.

Mia Lindgren april 2026